Forsta inlagget, det ni!

Jaha, nu gor jag nagot som jag inte trodde att jag nagonsin skulle gora: starta en blogg. En flertal nara och kara verkar vilja veta vad som hander med mig, sa varfor inte. Here goes.

For alla oinsatta galler detta alltsa min resa till Borneo. Se dar, nu ar ni inte oinsatta langre.

Resan dit

Jajamen, detta ska logiskt nog handla om resan till Kota Kinabalu. Det finns visserligen saker jag gjort innan dess, som intressanta saker sasom att packa och kopa strumpor. Men det tar vi i ett annat liv.

Vi hade natten sovit over hos goda vanner till familjen, sa dessa sa vi hejda till och frog tidigt pa morgonen till Arlanda. Lite nervost var det att vinka av foraldrarna, men nar man val kommit igenom sakerhetskontrollen var det lite point of no return. Vinna eller forsvinna. Och jag vill inte forsvinna.

Tog en kaffe/macchiato/caramel/etcetc pa Starbucks pa Arlanda och kande mig som en jattehipster. Nice.

Flyget till London gick som smort. God lunch faktiskt (tack BA!). Pa Heathrow chillade jag lite i en lounge innan det var dags att ge sig sig av med Cathay Pacific till Hong Kong. Trevligt flyg, Boeing 777, stort och sa. Tyvarr drygt varmt och dalig luft sa det blev ingen somn. Spenderade darfor 12 timmar med att kolla pa Top Gear och The Office. Varre saker har hant.

Pa flyget till Kota Kinabalu sen fick jag lite somn i alla fall. Och innan jag landade fick jag en syn som pa nat satt gjorde allting vart det. Mount Kinabalu som sticker upp genom molnen ar faktiskt ganska vackert.

Nu sitter jag pa ett vandrarhem med rum pa sjatte vaningen utan hiss, och har nyss atit pa en nattmarknad nere vid hamnen. Tips: at inte varm soppa nar det ar varmt, fuktigt och vindstilla. Nu blir det en dusch.

Dagens filosofi: Att vara 1,80 lang/kort ar perfekt pa sana har resor. Man far plats bekvamt i flyplansstolen och tronar anda upp sig over alla asiater. Hur bra som helst!